Den 13 juni 2007 var det jubel på Dagens Media. De nya siffrorna som anlänt från Orvesto Näringsliv visade på en kraftig tillväxt för konsumtionen av vår tidning – vi hade på ett år raketökat 30 procent, till 20 000 läsare.

Glädjen grusades dock en aning när vi började granska siffrorna mer i detalj, och upptäckte att vi plötsligt hade fått några tusen sjuksköterskor som läsare. Den efterföljande analysen visade att vi helt enkelt hade förväxlats med Bonnier-tidningen Dagens Medicin i undersökningen.

Nu är det ju lyckligtvis så att besluten att annonsera i Dagens Media sällan baseras på vår totala räckvidd, utan snarare i vilken utsträckning vi lyckas fånga våra viktigaste målgrupper.

För andra blir konsekvenserna mer allvarliga om räckviddsundersökningens resultat inte återspeglar verkligheten.

Orvesto-mätningarna bestämmer i hög grad hur annonsörer och mediebyråer fördelar sin totala printinvestering på närmare 10 miljarder kronor, och räckviddssiffran kan för en enskild tidning vara avgörande för hur mycket affärer man lyckas sy ihop under året.

I det här numret (sidorna 12-13) har vi tagit reda på vad branschen egentligen tycker om Orvesto. Fram väller en kraftfull kritik mot en mätning som anses vara föråldrad, lätt att manipulera, missvisande, och alltför omfattande.

Tomas Brunegård, ordförande i TU och vd för 5,6-miljarderskoncernen Stampen, skräder inte orden. Han säger nu att Orvesto Konsument är obsolet och måste reformeras i grunden.

Vi ska fortsätta att bevaka den här frågan framöver. Hör gärna av dig om vad du tycker.

Det här med mätningar är en viktig, och ständigt pågående diskussion i hela medie- och kommunikationsbranschen. Tyvärr är det också, när det kommer till marknadsföringsinsatser, fortfarande ett område som präglas av stora brister.

I vår nya artikel om resultatet från Årets Byrå-undersökningen (sidorna 10-11) berättar vi att endast 4 av 10 uppdragsgivare ger sina byråpartners kvantitativa mål att jobba efter.

Jag tror att den här ”flummigheten” som präglar uppdragsbeskrivningar och målsättningar är den starkast bidragande orsaken till varför marknadsföringen fortfarande har en bristfällig status i näringslivet.

Och varför många kommunikationsbyråers arbete präglas av prispress och låga marginaler.

I övrigt handlar det mesta i det här numret om direktmarknadsföring (sidorna 18-31). Läs, begrunda och låt er inspireras av alla Guldnyckeln-vinnare!

När Ica i mitten av januari 2011 visade film nummer 319, den där Stig försöker avleda en kund från att köpa billiga varor, så skrevs ett stycke tv-historia.

Det var såvitt jag vet ingen som uppmärksammade detta, och filmen är kanske inte en av Icas mest minnesvärda, men likväl är episoden historisk.

Det var nämligen då Ica-såpan blev Sveriges längsta tv-serie genom tiderna. Tvåan, SVT:s ”Rederiet”, visades ”bara” i totalt 318 avsnitt mellan åren 1992 och 2002.

”Rederiet” gick samma öde till mötes som de flesta andra tv-serier gör efter ett antal säsonger. Man börjar slarva med kvaliteten, det uppstår idétorka, och vips spårar handlingen ur.

Det är då manusförfattarna desperat plockar in övernaturliga inslag, som när karaktären Alva blev gravid med utomjordingar i TV4:s ”Tre kronor”, eller när Bobby Ewing plötsligt återuppstod från de döda i ”Dallas”.

Om orsakerna bakom Ica-såpans framgångar finns mycket att säga, men i grunden handlar det om ett engagerat och skickligt hantverk som varat längre än i de flesta andra såpor. Efter över tio år i rutan känns Ica-filmerna fortfarande relevanta, underhållande och emotionellt tilltalande.

Dagens Media försöker i det här numret förklara hur detta är möjligt. Vi har besökt inspelningen av avsnitt 391, samt talat med dagligvarujättens chefer, byrån King och andra branschexperter i syfte att syna idén, hantverket och den inte helt okontroversiella affären bakom Ica-Stig och hans kollegor.

Läs Kristin Djerfs och Janne Næss reportage på sidorna 10-15.

Mediedagarna i Göteborg, Meg, fick en bra premiär i förra veckan.

Vi på Dagens Media flyttade ner halva redaktionen till Svenska Mässan, delade ut tidningar och arrangerade mingel.

Nästa år vore det roligt om det gick att locka fler från allmänheten – så att medierna och deras publik får chansen att mötas. Dessutom hoppas jag att ännu fler kommersiella aktörer, som MTG och DN, vill delta i evenemanget. Något som Expressens Thomas Mattsson, Megs kanske mest engagerade deltagare, också har efterlyst i sin blogg.

Vi på Dagens Media kommer i alla fall garanterat att vilja vara partner till Meg även 2013. Vad andra besökare tycker kan du se på sidorna 28-29.

Till sist, missa inte vår bilaga om sponsring och event som medföljer det här numret. Det blir en härlig sportsommar i år!

Till att börja med: Stort grattis till Aspekta, Chiffer, Daytona, Gullers Grupp, Heart Communication, IK Stockholm, IUM, King, Lynxeye, Neumeister, Nine Yards, Relevans, The Viral Company och Workshop.

Ni har alla hamnat överst på prispallen i årets upplaga av Årets Byrå, den mest gedigna och viktigaste byråtävlingen som Sverige har att erbjuda. Tävlingen som på ett bra och seriöst sätt undersöker vad landets kommunikationsköpare egentligen tycker om sina byråsamarbeten.

I det här numret, på sidorna 24-26, presenterar vi samtliga vinnare. Det är sedvanliga listor, jubelbilder och ett kortare snack med några byråföreträdare om vad som ligger bakom framgångarna.

När detta nu är avklarat ska vi påbörja ett större – och viktigare – arbete. I varje nummer under våren kommer vi att penetrera Regis stora undersökning, som vi i egenskap av ny mediepartner har fått tillgång till, för att reda ut vad Sveriges kommunikationskonsulter är bra eller mindre bra på.

Syftet är, något svulstigt sammanfattat, att bidra till starkare byrårelationer och vassare kommunikation genom att gå in på djupet på sådant som byråer – men också reklamköpare – behöver göra bättre.

Granskningen kommer, liksom Årets Byrå-materialet i det här numret, att kompletteras med vassa analyser av vår reklamkolumnist Carin Fredlund.

Vi toppar den här tidningen med nyheten om det lagförslag som kan få mycket allvarliga konsekvenser för alla som jobbar med event och sponsring, som de senaste åren har vuxit enormt och blivit allt viktigare kanaler för landets marknadsförare.

Vi fortsätter att bevaka den här frågan under våren, bland annat i vår event- och sponsringsbilaga inför Gyllene Hjulet, som utkommer med nästa nummer.

Vår jämställdhetsgranskning i förra numret väckte många reaktioner – både positiva och negativa.

De flesta som har hört av sig har tackat oss för att vi har tagit tag i en viktig fråga, andra har mest bara uttryckt bestörtning över den dystra statistiken, medan några har påtalat att byråerna inte alls är så ojämställda om man tittar på helheten istället för på toppositionerna.

Läs till exempel kritiken från MECs vd Daniel Collin till höger på det här uppslaget.

Annars är mycket av vårt fokus just nu inställt på Mediedagarna i Göteborg, Meg, som arrangeras på Svenska Mässan den 8–9 mars. Vi på Dagens Media är partner till denna nya mötesplats, och kommer att flytta ner större delen av vår redaktion till mässan.

Läs mer i bilagan som medföljer det här numret.

När vi hösten 2008 gjorde en stor granskning av Sveriges 103 mäktigaste marknadschefer – där vi kartlade deras boende, inkomst, ålder och kön – var resultatet positivt överraskande.

Visserligen framträdde en ytterst homogen grupp, som i huvudsak bor i Stockholms finaste villaområden, är mellan 36 och 46 år, och tjänar runt 1 miljon kronor om året.

Men mitt i allt detta kunde vi konstatera att den manliga dominans som återfinns på andra toppositioner i näringslivet inte alls är lika påtaglig bland de chefer som förfogar över landets reklammiljoner.

Av de 103 mäktigaste marknadscheferna var 39 kvinnor och 64 var män. Och könsfördelningen blev mer jämn ju högre upp i toppen man kom. På Sveriges 22 mest reklamintensiva företag var hela 10 marknadsdirektörer, alltså nästan hälften, kvinnor.

När vi räknade ut snittlönerna på de 103 marknadscheferna visade det sig dessutom att inkomsterna var relativt jämna. Männen tjänade i snitt 969 000 kronor om året, medan kvinnorna tjänade 939 000 kronor.

Med det här som bakgrund kändes det märkligt att nästan fyra år senare penetrera statistiken av vår nya jämställdhetsgranskning. Den som berör byråerna, marknadschefernas konsulter.

Att det bara finns en kvinnlig vd bland Sveriges 15 största mediebyråer är uselt.

Att det bara finns en kvinnlig kreativ chef på landets 20 största reklambyråer är skandal.

Jag tänker inte fördjupa mig i några tänkbara förklaringar till varför det ser ut på det här sättet, utan nöjer mig med att konstatera att det måste till en förändring. För det här handlar inte om en brist på duktiga kvinnor (som på de undersökta mediebyråerna utgör 62 procent av personalstyrkan). Det här handlar om något annat, något som kräver ett stort arbete.

Och min bestämda uppfattning är att  också annonsörerna – som alltså har kommit betydligt längre – bör bidra till utvecklingen genom att sätta press på sina leverantörer.

Du läser mer om allt detta på sidorna 4-12, samt på dagensmedia.se där vi fortsätter diskussionen.

Stort grattis till Mekonomen, Mackmyra, Unionen, Skistar och Vindelns Folkhögskola, som har gjort Sveriges bästa Inhouse-reklam! (läs mer på sidan 19, eller här och här).

Avslutningvis vill jag rikta ett stort tack till reporter Synnöve Almer som har gjort ett lysande jobb på Dagens Media i fyra år. Nu går hon vidare till OTW där hon blir redaktör för Skolvärlden. Lycka till!

Jag häpnade en smula när jag såg resultatet från Yougovs undersökning av vilka varumärken som tappat mest i Sverige under 2011.

Alla de tre största reklam-tv-kanalerna – TV4, TV3 och Kanal 5 – finns representerade bland de tio varumärken som svenska folket blivit mest negativa till under året. Då ska man veta att Yougov mäter totalt 250 olika varumärken från en uppsjö olika branscher.

Trots denna konkurrens är reklam-tv – vid sidan av krisföretag som Saab, SJ och Nokia – den bransch som konsumenterna tycker gjorde mest dåligt ifrån sig vid en sammanvägning av värdena ”allmänt intryck”, ”kvalitet”, ”valuta för pengarna”, ”rykte”, ”kundnöjdhet”, och ”rekommendera”.

Detta kan knappast vara någon slump. Något har hänt beträffande konsumenternas inställning till kommersiell tv.

Jag tror framförallt att tre saker har haft betydelse:

• Kvaliteten på många av de program som har producerats av TV3, TV4 och Kanal 5 har varit undermålig. Det är för lite ny, fräsch kvalitets-tv och för mycket av sådant som inte ens var kul för tio år sedan. I det här avseendet levererar SVT betydligt bättre.

• Mot slutet av 2010 började TV4 omfattas av mer liberala reklamregler och ökade därför sin genomsnittliga reklamtid från 9 till 12 minuter per timme. I samma veva fick TV3 och Kanal 5 friare regler beträffande produktplacering och sponsring. Jag tror att upplevelsen av att det blivit ”mer reklam i tv” tog fäste hos folket under 2011.

• Det gjordes för mycket dålig tv-reklam ifjol. Bland annat medförde en aggressiv lokal försäljning att nya annonsörer – som varken har kunskap eller råd att göra bra tv-reklam – tog plats i rutan. Detta är en fråga som tv-cheferna måste ta på större allvar. Den har inte bara betydelse för tv-mediet, utan även för samhällets allmänna inställning till reklam.

På sidorna 4-5 ger bland andra DDB:s vd Carl Wåreus och vår analytiker Carin Fredlund sin syn på Yougovs undersökning.

Mer tv blir det även på sidorna 16-17, där vi fördjupar oss i ”Melodifestivalen”, reklam-tv:s stora huvudvärk. För första gången gör TV4 nu ett allvarligt försök att hejda ”schlagermonstret”, genom att placera storproduktionen ”Gladiatorerna” mot ”Melodifestivalen” på lördagarna. Härligt!

Samma dag som den här tidningen kommer ut är det premiär för vårt nya tv-program ”Studio DM”, som är en del i vår nya satsning på rörligt material på dagensmedia.se. En av gästerna i premären är MEC:s vd Daniel Collin. Missa inte!

Vi som gör Dagens Media har under flera års tid sneglat på möjligheterna att trycka tidningen på ett lyxigare, mer ”glossy”, papper.

Pappersbytet har dock alltid inneburit alldeles för knepiga lämningstider, med flera dagars väntan på att tidningen ska gå igenom tryckpressarna. Ytterligare ett bekymmer har varit att den nyhetskänsla som vi är angelägna om – även om vi på senare år har gått mer och mer åt featurehållet – skulle gå förlorad om vi övergav det traditionella tidningspappret. Dessutom har det alltid varit för dyrt.

Men så mot slutet av 2011 fick jag i handen ett provtryck av Dagens Media från Mittmedia Print i Sundsvall, och allt kändes perfekt. Pappret var ”glossy”, utan att bli för flott och featurebetonat – mer som en blandning mellan vanligt tidningspapper och exempelvis Di Weekend. Nyhetskänslan finns där, men nu kombinerad med en elegantare upplevelse och ett betydligt precisare tryck, som ger maximal rättvisa åt framförallt bilderna i tidningen.

När vi fördjupade diskussionen med Mittmedia Print visade det sig att även alla andra pusselbitar skulle falla på plats, och det sista vi gjorde innan vi gick på julledighet var att teckna ett avtal.

Tidningen som du nu håller i handen är skapad i en helt ny tryckpress i Sundsvall. Den använder så kallad torroffsetteknik och är den första i sitt slag i Sverige. Det nya pappret – på vilket vi under 2012 ska fortsätta att leverera den viktigaste och nyttigaste informationen om medier och marknadsföring – heter Solaris Press 60 gram.

Jag hoppas att du kommer att gilla nya, något lyxigare Dagens Media.

En annan nyhet som jag har den stora glädjen att berätta är att vi har en ny medarbetare i Dagens Media. Carin Fredlund, som under flera års tid har skrivit kolumner i Dagens Industri, ska i fortsättningen leverera sina knivskarpa och initierade analyser i varje nummer av Dagens Media.

Carin har bevakat och kommenterat marknadsförings- och varumärkesfrågor i över 25 år, och hon är idag Sveriges vassaste krönikör inom de här områdena. Du finner hennes första Dagens Media-text på sidan 6.

2012 års första nummer av Dagens Media spänner över en rad olika ämnen och rymmer både svenskt och internationellt material. Missa till exempel inte porträttet av mediemogulen Rupert Murdoch (sidorna 20-23), eller vårt bildtunga reportage från New York, om bilden av Sverige och vad våra starkaste varumärken är laddade med (sid 10-14).

Vi ska fortsätta att skruva på tidningen under våren, så hör gärna av dig med idéer och synpunkter. Trevlig läsning!

Ännu ett bra år närmar sig sitt slut, och det är dags att slänga upp den obligatoriska julhälsningen (den här gången plåtad av Jörgen Appelgren).

Vår papperstidning har nu uppehåll fram till den 18 januari, då vi utkommer med 2012 års första nummer. På webben blir det fortsatt nyhetsrapportering varje vardag under jul- och nyårsuppehållet. Glöm inte att tipsa oss.

Tack för att du läser oss! God jul och gott nytt år!

//Fredrik

PERSONERNA PÅ BILDEN, FRÅN VÄNSTER: Stefan Johansson (som snart börjar på DI), Daniel Hallén, jag, Niclas Rislund, Dante Thomsen, Linda Nestor, Kristin Djerf, Martin Schori, Daniel Augustsson, Peggy Sands, Madeleine Östlund, Henrik Widell, Synnöve Almer.

EJ MED PÅ BILDEN: Michael Fällström (snart på Vi i villa), Mathias Kallio (snart tillbaka på Dagens Media), Janne Næss, Erik Westerberg (pappaledig) och Hannah Lif.

Åren 2005-2006 var svettiga för oss som jobbade som reportrar på Dagens Media.

Det var på den här tiden extremt populärt bland medieföretagen med affärsjournalistik på nätet, och Schibsted hade värvat en rad av våra bästa journalister till det nya projektet Näringsliv24 – sajten som skulle ta upp kampen med di.se på den snabbt växande mediemarknaden.

Dagens Medias redaktion var därför svårt sargad. Kämpigt var det också på Dagens Industri som inte bara utmanades av ett hårdsatsande Schibsted, utan också fick se en rad av sina starkast lysande stjärnor – som Torbjörn Isacson, Johan Öberg och Per Lindvall – gå över till den nya konkurrenten.

Själv tyckte jag att Näringsliv24, som sedermera bytte namn till E24, var en något märklig konstruktion. Den internkonkurrerade med det starka systervarumärket SvD Näringsliv, något som snart resulterade i revirpinkande och samarbetsproblem.

Samtidigt raggade E24, genom ett redaktionellt samarbete, sin trafik från Aftonbladet.se, vilket väckte frågor om både det journalistiska urvalet och det kommersiella värdet av sajtens snabbt växande publik.

E24 var kort och gott ett dopat monster som aldrig riktigt hittade sin plats, även om dess redaktion på det hela taget har gjort ett bra jobb genom åren. Att Schibsted nu skrotar E24 för att i stället bygga upp en ny sajt, inom ramen för SvD Näringsliv, är därför inte förvånande.

Frågan är bara hur maktförhållandet på affärssajtshimlen hade sett ut om Schibsted hade satsat rätt från början.

Med detta sagt vill jag slå fast att 2012 kommer att bli de goda idéernas år. Det finns inte längre utrymme att lägga pengar och kraft på sådant som inte är tillräckligt smart. Ty dåliga idéer kan bara fungera när marknaden är glödhet, och därför kommer vi att få se fler avvecklingar av det som inte håller måttet, och förhoppningsvis fortsatta investeringar i det som fungerar.

I det här numret fördjupar vi oss i hur landets 50 största annonsörer ska agera nästa år. Det är spännande läsning eftersom det finns så oändligt många frågetecken kring hur 2012 kommer att utvecklas. För att illustrera det skakiga läget planerade vi att sätta en skräckfilmsbild på förstasidan, och sedan skriva ”The Budget 2012” i något slags zombie-typsnitt. Det var idé som vi i linje med ”de goda idéernas år” valde att skrota.

Reklambyråernas bästa idéer har under 2011 kommit från Forsman & Bodenfors och King. Och de annonsörer som har haft den bästa kommunikationen är Ikea, Volvo, Ica och Com Hem (läs mer på sidan 30). Stort grattis till er!

När vi i januari drar igång Topp fem igen får vi se vilka som är vassast under 2012.

Dagens Medias papperstidning är tillbaka igen den 18 januari. På nätet levererar vi nyheter varje dag under helgerna. God jul och gott nytt år!

Det finns de som något enfaldigt propagerar för att Sveriges reklambyråer ska höja sina priser mot kunderna, som om det skulle vara den enda lösningen på byråernas lönsamhetsproblem.

Frågan är dock betydligt mer komplicerad än så, eftersom problemet i mångt och mycket bottnar i att kunderna inte tycker att värdet av det som byråerna producerar står i rimlig proportion till prislappen.

Detta är i sin tur sammankopplat med det faktum att marknadsföring fortfarande har en relativt låg status ute bland företagen, att det fortfarande finns stora problem med mätbarheten, samt att samhället i stort inte förstår värdet av reklam. Något som jag har tjatat om många gånger tidigare.

Vi på Dagens Media ska analysera de här förhållandena mer ingående framöver, och till grund för vår granskning ligger Regis stora byråundersökning. Eftersom vi numera är mediepartner till Årets Byrå får vi unik tillgång till en stor mängd data som aldrig tidigare har publicerats.

Först ut är en artikel som visar att reklambyråerna får lägst betyg av de olika byrådisciplinerna på flera affärskritiska områden. Om du är reklamare – bläddra till sidorna 24–25, läs och fundera.

Priser är också det genomgående temat i det här numrets stora specialpaket, som du hittar på sidorna 28-36.

Vi har kontaktat nästan samtliga medier i Sverige, totalt 252 stycken, och bett dem redovisa sina annonspriser för 2012. Fram träder en ganska spretig bild – där vissa medier lägger sig på en lägre nivå än tidigare, medan andra, framförallt tv-kanalerna, har en extremt hög svansföring och tvärtom skruvar upp priserna rejält.

Tv-bolagen vill undvika misstagen som gjordes inför 2011, då det uppenbarligen fanns utrymme för större prishöjningar. Läget inför 2012 är dock ett helt annat än för ett år sedan. Vi har en ytterst oviss tid framför oss, präglad av en orolig världsekonomi som med all säkerhet kommer att påverka Sverige, och därmed de svenska annonsörernas medieinvesteringar och efterfrågan i tv. Frågan är hur mycket pengar som flyttas över till print?

Dagens Medias affärsområdeschef Michael Fällström går snart vidare till jobbet som försäljningschef på Bonniers gigantiska tidning Vi i villa.

Jag vill tacka Micke samt vår vassa säljare Daniel Hallén för ett strålande jobb under 2011. Dagens Media slår i år försäljningsrekord för andra året i rad, och det är inte alla små facktidningar som kan stoltsera med en sådan positiv utveckling.

Nästa år kommer vi att sjösätta flera nya spännande samarbeten och satsningar (ja, även i papperstidningen).