Fredrik Svedjetun

Förra veckans största nyhet var vårt avslöjande om att Bonnier överväger att tvinga de 400 personerna TV4:s nyhets- och aktualitetsavdelning att söka om sina jobb när de flyttas över till det kommande nyhetsbolaget.

Men det tycks jag vara ganska ensam om att tycka. Journalisten.se, tidningen för de 400 som omfattas av förändringen, har exempelvis inte skrivit en rad.

Kanske beror det på att allt än så länge betraktas som spekulationer. Det är det också i viss mån, beträffande detaljerna. Men trots allt står det helt klart att det som Bonnier nu är på väg att göra är en av de största förändringarna som jag har sett något av Sveriges största medieföretag göra på många år.

Vad TV4 gör är att de flyttar en gigantisk produktionsavdelning ut ur huset och gör den till en extern leverantör. Och om det nya bolaget ska vara lönsamt – vilket jag tar för givet är ett krav från Bonnier – kommer det omöjligen att kunna sysselsätta 400 anställda.

För om det blir så som ryktet säger kommer nyhetsbolaget att få jobba mot TV4 precis som alla andra produktionsbolag, i konkurrens med andra leverantörer. Det skulle innebära att nyhetsbolaget kommer att utsättas för samma prispress som sedan länge plågar hela tv-produktionsbranschen, med låga marginaler som följd.

Detta kräver en organisation som kan krympa och svälla med säsongsvariationerna och konjunkturcykeln. Som alla andra produktionsbolag borde TV4:s nyhetsbolag därför må bäst av att ha ett få antal nyckelpersoner anställda, och ett stort antal tillfälliga projektmedarbetare.

MTG:s Strix, Sveriges största produktionsbolag, omsätter till exempel 340 miljoner kronor, och har 81 anställda. Hur många är det rimligt att TV4:s nyhetsbolag ska kunna sysselsätta? 200 kanske, på sin höjd.

Dagspressens lösning på problemet med att det är dyrt och jobbigt att ha anställda journalister stavas bemanningsbolag. Marieberg Media – som levererar journalister till DN och Expressen – har ökat personalstyrkan från 36 till 106 personer mellan 2009 och 2010. Schibsteds samarbetspartner Mediakompetens har ökat från 65 till 140.

Utvecklingen kan dels förklaras med att det finns det ett överskott av journalister (tappar man en är det bara att plocka in en av de hundratals som står på kö, vilket i sin tur hänger ihop med att journalistyrket inte är särskilt avancerat), dels med att journalistik inte är tillräckligt lönsamt – varken annonsörer eller konsumenter är beredda att betala det som krävs.

Utvecklingen är hur som helst dyster, eftersom behovet av god journalistik, av avlönade personer som väljer och undersöker uppgifter ur den växande informationsfloden, är större än någonsin.

En konsekvens blir – som jag och andra skrivit om tidigare – att pr-konsulterna sannolikt kommer att stå för en allt större del av innehållet i medierna i framtiden.

Vi återkommer om det hela.