Fredrik Svedjetun

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, skriver i sin blogg apropå mina rader om dubbelpublicering:

”På en rad internationella konferenser som jag bevistat har olika mediechefer från olika tidningar från hela världen sagt ungefär samma sak: ’15-20 procent!’. Fler dubbelläsare är det alltså inte. Hur man nu mäter detta med säkerhet kan man säkert fundera kring, men det är i alla fall ingen stor kannibalisering mellan kanalerna. Kanske är det därför dubbelpubliceringen av material är så omfattande?”

Så kan det säkert vara – men jag är övertygad om att siffran över antalet dubbelläsare kommer att stiga, och för varje dag som går utbildas fler och fler läsare i uppfattningen om att man inte behöver köpa papperstidningar, eftersom samma material går att hitta gratis på tidningarnas sajter.

Jag är en av dessa läsare. Och jag vet att min konsumtion av papperstidningar skulle vara betydligt större om jag visste att jag inte får samma innehåll på nätet.

En av de mer kostsamma upplevelserna på detta tema har jag från Indonesien i somras.

Jag satt i en solstol på stranden och tänkte vad härligt det skulle vara om jag hade en svensk dagstidning att läsa. Just då kommer det förbi en strandförsäljare med en bunt tidningar, och glädje och lycka – han hade både Expressen och Aftonbladet att sälja.

Efter att ha förhandlat ner priset från cirka 200 kronor för båda tidningarna, landade summan till slut på omkring hälften.

Men när jag började bläddra i dessa rekorddyra kvällstidningar, som var ett par dagar gamla, kunde jag snabbt konstatera att jag hade läst nästan samtliga artiklar på Aftonbladet.se och Expressen.se. 

Djupt besviken plockade jag fram en bok i stället.